naturlighetens ögon böj, alltets sörj
fagerheten i dig så skönja, så nu
viskandes innerlighetens spärn, i spörj
skriandes så hjärtat gå inu, itu
speglande blixtar bränner vid solens barm
klaffrarna i bastu mitt, slår, sam per tu
saligheten utan harm, gediget varm
inhängnat hägn i böj av värmelockar
i hyddan din, astralt lycktad som ljusarm
skapelsens formation i ett du visar
beståendes utav själ, med kropp, fullt ut
alltets ådra inuti dig fastetsar
innanhöljet utav dig, skapelsens gjut
solida väggar av all närd existens
varelsen din må sväva fritt, i full njut
din divina natur, alltets konsistens
sam, allt i ett, för dig, det är pur azur
skönhetens så skapade preeminens
blicka ut; så divinhetens signatur
~
